Vill du veta vad westernridning är.
Se filmen.
Bilden av en cowboy som rider mot solnedgången är en myt skapad av filmindustrin.
Boskapsskötandet var ett slitsamt och enformigt yrke. För att dämpa tristessen dröjde det inte länge förrän ryttarna började jämföra sina ridkunskaper och man började tävla mot varandra. Olika grenar uppfanns och ranchägarna började arrangera tävlingar, där alla fick visa upp sina kunskaper inför en jublande publik i jakten på ära. Rodeo var ett sätt för arbetslösa boskapsskötare att få visa upp sina kunskaper inför eventuella arbetsgivare som sökte folk för anställning.
Sporten är stor i USA och växer snabbt även i Sverige och westernridning är den enda ridsporten som ökar i Sverige.
Det finns både ras och tävlingsorganisationer i Sverige.
De absolut vanligaste raserna inom westernridning är quarter och paint. Hästarna är byggd för att vara snabba, vändbara och lyhörda. Rasen är viktig inom westernridning speciellt i vissa tävlingsgrenar som exempelvis reining. Viktigt är samspelet mellan djur och människa. Vissa raser lämpar sig mer med tanke på rörlighet, psyke och i viss mån prägling i unga år. Quarter och painthästen har även ett bra sinne för att arbeta med boskap, detta kallas då "cow sense".
Inom westernridning strävar man efter att låta hästen göra egna val och att arbeta självständigt eller så styrs hästen med mycket små medel. Det viktigaste medlet ryttaren har är kroppsvikten t.ex förflyttar ryttaren tyngdpunkten mot vänster önskar han eller hon att hästen går åt höger. Alltså du stänger vägen åt vänster med tyngdpunkten. En tung sits betyder stopp.
I motsats till klassisk ridning används bettet sällan eller aldrig för att styra hästen.
